Innerlig spelglädje, underfundiga texter, jordnära karaktärer och en utåtriktad spelstil i kombination med medryckande musik och välgjorda kostymer och scenbilder.

Ja, där har ni nyckeln till Galenskaparnas och After Shaves framgångar!

Det kom Ann-Louise Persson Hall fram till när hon skrev en gasig C-uppsats.

Trots att tusentals människor har GAS som humorfavoriter har det skrivits få vetenskapliga uppsatser om dem. Men det finns några undantag.

När Ann-Louise Persson Hall var kulturvetarstudent vid Stockholms universitet valde hon att i kandidatuppsatsen under sina teatervetenskapliga studier försöka att reda på varför GAS fått så stor genomslagskraft hos svenska folket, samt vad det är som gör att publiken vallfärdar till deras teaterföreställningar och biofilmer.

– Jag ville kombinera olika intresseområden. Dels tyckte jag att det var intressant med föreställningsanalyser, dels tyckte jag väldigt mycket om Galenskaparna och After Shave, säger Ann-Louise Persson Hall till GAS-klubben.

Ann-Louise valde att begränsa sin studie till tvåaktaren Grisen i säcken som spelades i Stockholm samtidigt som uppsatsen skulle skrivas. Detta gjorde att hon hade möjlighet att studera hur GAS arbetar med en scenproduktion, och det var enkelt att göra enkätundersökningar och intervjuer med både publiken och ensemblen.

– Eftersom gruppen vid den här tiden var som mest populära och kändes ouppnåeliga blev jag helt förstummad när jag fick komma till teatern och intervjua dem. Det var en jättegrej för mig.
Ann-Louise minns med glädje hur gänget tog sig tid och ordnade kaffe i kulisserna och satt ned och pratade även om de hade fullt upp.

– Eftersom de var mina idoler var det som att komma till en magisk värld!

Hennes slutgiltiga uppsats ”Varför köpa grisen i säcken” är mycket intressant läsning för en GAS-fantast – den innehåller en hel del nya infallsvinklar och tankeväckande analyser. Enligt vetenskaplig sed inleder Ann-Louise med en definition av vissa centrala begrepp, exempelvis popularitet. Hon skriver att om ”ett stort antal människor köper den produkt man tillverkat” är man populär. Med den definitionen är GAS väldigt populära, slår Ann-Louise fast, och hänvisar till GAS höga beläggningssiffror. 30 000 biljetter hade preliminärbokats ett halvår före premiären av Grisen i säcken – och då hade Claes Eriksson inte ens påbörjat manuset!

Ann-Louises forskning visar att en stor del av GAS framgångar beror på texterna. Hela 45 procent av de Grisen i säcken-besökare som ingick i undersökningen tyckte att just texterna var det bästa med Galenskaparna och After Shave. När Ann-Louise fick en pratstund med Claes Eriksson i december 1993 berättade han särskilt om sitt författarskap. Han sa att en av hans drivkrafter var att sprida en snäll och harmlös humor, ”eftersom ingen annan gör det”.

Claes förklarade också att han hade blivit mer samhällsengagerad, och att han tyckte att det var ”tråkigt med nedskärningarna inom den offentliga sektorn” och att han saknade ”de värden som fanns när Socialdemokraterna regerade”.

Claes berättade också att han inte tyckte om ”den privatisering som sker överallt eller den marknadsekonomi som regerar under den borgerliga regeringen”.

I analysen av Grisen i säckens första akt finner Ann-Louise mängder av likheter med verkligheten som känns lika aktuella i dag som när föreställningen hade premiär, bland annat den idoga strävan efter att synas i media – ett bevis på att Claes Eriksson 1991 var ett steg före verkligheten.

– Det är samma sak i dag, fast nu är det förstås andra politiker som vill synas i media, säger Ann-Louise Persson Hall.

I uppsatsen analyserar hon även ensemblens spelstil, roller och kostymer genom hela föreställningen. En intressant iakttagelse är att Per Fritzell kan jämföras med det antika dramats berättare: ”han leder orkestern, som också fungerar som bakgrundskör, han är hela tiden närvarande på scenen, ackompanjerar det som sker, och kliver då och då in i handlingen och deltar i vad som händer, eller kommenterar det hela lite utifrån”.

En viktig del av forskningen var den enkätundersökning som Ann-Louise genomförde bland Grisen i säcken-besökarna. Föreställningen fick medelbetyget 3,75 på en femgradig skala.

Publiken hyllade den inledande dansbandsoperan och akt tre, ”Doktor Hakas Rekordrevy”, medan mittendelen ”Värmlänningarna kommer tillbaka” fick ganska svalt mottagande. Många tyckte att bygdespelet var segt och andades buskis. Vissa besökare uppskattade dock tvärtemot schablonfigurerna av svenskar och amerikaner. Några ur publiken gillade också de fina kläderna! Vem skulle inte själv vilja ha en gossebollmössa?!

Ann-Louise lät även ensemblen spekulera kring vad som kan vara källan till framgångarna. Exempelvis trodde Anders Eriksson att de lyckats att träffa den svenska folksjälen, medan Claes menade att de aldrig försökt att vara konstnärligt svåra utan satsat på ärlighet.

Ann-Louise Persson Hall har arbetat vidare inom teatervärlden. Efter studierna vid Stockholms universitet utbildade hon sig till teaterpedagog på Marieborgs Folkhögskola, och hon har bland annat varit regissör och produktionsledare inom Stockholms Studentteater. Just nu är hon aktuell som skådespelare inom Kvartersteatern i Norrköping, och utbildningsansvarig i styrelsen för Amatörteaterns Riksförbund i Östergötland.

Hur har Galenskaparna & After Shave influerat dig i ditt yrke?

– Jag har inte påverkats så mycket av deras konkreta spelstil, men däremot vill jag alltid försöka bygga in ett djupare budskap i produktionerna. Jag är övertygad om att det går att förändra verkligheten genom teater, säger Ann-Louise.

Om du vill läsa uppsatsen sin helhet kan ditt bibliotek göra ett fjärrlån från Sveriges Teatermuseum i Stockholm där uppsatsen är arkiverad. Uppsatsen innehåller, förutom det som nämns här, ett avsnitt om hur kritikerna såg på Grisen i säcken, beskrivningar av föreställningen och dess scenografi samt statistiksammanställningar, bland annat beläggningssiffror.